Penningbaserad

Penningbaserad är ett svenskt adjektiv som beskriver något som grundar sig i eller fokuserar på pengar, penningmängd eller penningpolitik. I ekonomiska sammanhang används termen för att beteckna analysmetoder, modeller eller strategier som förlitar sig på monetära variabler och mekanismer snarare än reala, fysiska eller teknologiska faktorer.

Termen förekommer särskilt i makroekonomiska sammanhang. Penningbaserade modeller och analyser kan undersöka hur förändringar i penningmängd, reporäntor, kreditvillkor och likviditet påverkar inflation, arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Det kan också avse studier av penningpolitikens överföringsmekanismer och hur centralbankernas åtgärder påverkar olika sektorer i ekonomin. I kontrast kan realbaserade eller strukturella analyser lägga större vikt vid faktorer som teknologi, produktivitet och arbetskraftens storlek.

Användningen av penningbaserad inriktning är vanlig inom akademisk forskning, centralbankernas policyarbete och finansiell analys. Fördelar med penningbaserade tillvägagångssätt inkluderar närhet till de policyverktyg som faktiskt används i ekonomin och möjligheten att följa kortsiktiga finansiella fluktuationer. Nackdelar kan vara begränsad förmåga att fånga reala strukturella förändringar och en känslighet för måtten på penningmängd och kreditkvalitet.

Etymologiskt härstammar ordet från svenska penning (pengar) och baserad (baserad), och används främst i nordiska språk inom ekonomiska och politiska sammanhang.