Organsforskning

Organsforskning är forskning som söker förstå människokroppens organ – deras uppbyggnad, funktion och hur sjukdomar påverkar dem – samt hur kunskapen kan omsättas i diagnostik, behandling och regenerativ medicin. Fältet spänner över biologi, medicin och teknik och innefattar både grundforskning och klinisk tillämpning.

Centrala områden inkluderar anatomi och fysiologi, patologi och bildbaserad diagnostik, samt hur olika sjukdomstillstånd påverkar specifika organ. Med moderna metoder studeras organ i både in vitro- och in vivo-modeller, med teknik som bildgivning (MRI, CT, ultraljud), genomik, proteomik och single-cell-analyser. Regenerativ medicin och cellbaserade terapier undersöker hur organ kan repareras eller ersättas genom stamceller, organoider och organ-on-a-chip-teknologier. Inom transplantationsforskning studeras immunologiska svar, avstötning och hur donatorer och mottagare kan kopplas ihop säkert.

Praktiska tillämpningar inkluderar förbättrad diagnostik, nya läkemedelsmodeller, individuell behandling och utveckling av artificiella eller biotekniska lösningar för organfunktion. Forskningen bidrar särskilt till förståelsen av hjärta, lever, njurar och lungor samt hur samspelet mellan olika organ påverkar helheten.

Etiska och regulatoriska frågor är centrala, bland annat hantering av mänskliga vävnader och stamceller, djurförsök och kliniska prövningar, som kräver god forskningssed och informerat samtycke. Organisationer som universitet, sjukhus och forskningsråd finansierar och koordinerar organforskning genom nationell och internationell samverkan.