Onlineanvändning

Onlineanvändning är hur individer och organisationer använder internetbaserade teknologier och tjänster för att få tillgång till information, kommunicera, handla och delta i digitala miljöer. Den omfattar olika enheter som smartphones, datorer och surfplattor, nätverk och plattformar samt tjänster som e-post, sökmotorer, sociala medier, videostreaming, molntjänster och e-handel.

Användningen varierar mellan åldrar, utbildning, inkomst och geografi. Vanliga aktiviteter är kommunikation (meddelanden, samtal), informationssökning, sociala medier, underhållning, arbete och utbildning samt e-handel och hälsa. Mobilanvändning dominerar i många regioner och många användare är uppkopplade kontinuerligt via mobilnätet.

Positiva effekter inkluderar ökad tillgång till information, ökad effektivitet och möjligheter till distansarbete och social samvaro. Riskerna innefattar integritets- och dataskyddsutmaningar, cybersäkerhetshot, spridning av desinformation, algoritmbaserat innehållsfilter, beroende och en växande digital klyfta mellan olika grupper.

Digital kompetens och reglering är centrala för en säker och inkluderande onlineanvändning. Detta innefattar kritisk informationsbedömning, säkert uppförande online, och krav på tillgänglighet. Lagstiftning som dataskydd, personuppgiftsinformation och cybersäkerhetsstandarder påverkar hur data bearbetas och hur tjänster utformas. Offentliga insatser kan stärka bredbandsinfrastruktur och stödja äldre och personer i glesbygden.

Mätning av onlineanvändning sker genom tidsanvändning, fördelning av aktiviteter och penetrationsgrad för olika tjänster. Utmaningar inkluderar varierande självrapporteringkvalitet, definieringar av aktiviteter och snabb teknikutveckling som gör historiska jämförelser svåra.