Objektivtyper

Objektivtyper är de olika mikroskopobjektiven som används för att samla ljus från provet och skapa en förstoring. Objektivet sitter nära provet och avgör upplösning, kontrast och färgkvalitet i bilden. Valet av objektiv påverkas av undersökningsändamål, mikroskopets konstruktion och vilket arbetsmedium som används mellan objektivet och provet.

Vanliga klassificeringar gäller korrigering, arbetsmedium och specialändamål. Korrigering beskriver hur många våglängder som färgfel och bildens fältexponering korrigerats för. Achromatiska objektiv korrigerar två våglängder, plan-achromatiska behåller ett platt fält, medan apochromatiska korrigerar flera våglängder och ofta ger bättre färgkontrast. Semi-apochromatiska ligger mellan dessa. Objektiv finns också som planobjektiv, vilka är optimerade för ett nästan platt bildfält över större delen av fältet.

Arbetsmedium delas in i luft, olja, vatten och glycerin. Luftobjektiv används utan vätska mellan lins och prov; oljeobjektiv används med olja för högre numerisk apertur och bättre upplösning, särskilt vid höga förstoringar. Vatten- och glycerinobjektiv används när provet kräver särskilda vätskor eller för att få önskad optisk brytningsindex. Immersion påverkar också arbetsavstånd och missfärgningar.

Specialändamål inkluderar objektiv anpassade för fass-kontrast, differentialinterferens (DIC) och fluorescens, där särskild optik och beläggningar förbättrar kontrast eller förmågan att detektera specifika fluoroforer.

Objektivvalen speglar ofta en balans mellan förstoringsklass, NA, korrigering och arbetsmedium. Vanliga förstoringsklasser inkluderar ofta 4x, 10x, 20x, 40x och 100x, där höga NA och immersion används för bästa upplösning.