Nodulerna

Nodulerna är små, avgränsade svullnader eller knoppar som uppträder i olika vävnader och material. Ordet nodulus kommer från latin och används i medicin, botanik och geologi för att beskriva rundade eller ovala formationer. Efter sammanhanget kan noduler vara harmlösa eller tecken på underliggande sjukdom.

Inom medicin avses ofta en nodul som ett lokalt, välavgränsat område som kan vara solitt eller fyllt med vätska. Noduler kan uppträda i många vävnader, som sköldkörteln, lungorna eller lymfkörtlarna, och deras betydelse varierar från benign till malign. Vid utredning används bilddiagnostik (ultraljud, CT, MRI) och ibland fin-nålprov eller biopsi.

Inom lungmedicin betecknar man ofta en lungnodul som ett runt eller ovalt område som vanligtvis mäter upp till 3 cm och ses på röntgen eller CT. Vanliga orsaker är infektion, inflammation, godartade förändringar eller cancer. Behandling och uppföljning beror på storlek, tillväxt och cytologiska fynd.

Inom endokrinologi förekommer sköldkörtelnoduler; de flesta är godartade men en del kan utgöra cancer. Utvärdering inkluderar ultraljudsbedömning och fin-nålbiopsi; beslut om behandling beror på storlek, funktion och cytologi.

Inom botanik bildar rotnoduler hos baljväxter symbioser med kvävefixerande bakterier, vilket förbättrar kväveförsörjningen till växten och jorden.

Inom geologi är noduler hårda, runda eller ovala mineralkonkretioner som bildas i sediment eller jord, till exempel pyrit- eller järnnoduler.