Nederbördsmönster

Nederbördsmönster beskriver hur nederbörden fördelar sig i rum och tid i ett område. Det innefattar hur mycket nederbörd som faller under en period, hur ofta den uppträder, hur långvarig den är och vilken typ av nederbörd som dominerar (regn, snö, tö, hagel).

Mönstren formas av samverkande faktorer som atmosfäriska cirkulationsmönster, havs- och landtemperaturer samt terrängen. Vissa drivkrafter är latitud och kontinentalitet, närhet till havet, bergskedjor och kustlinjer samt vindens riktning. Fenomen som monsunregimer, jetströmmar och konvektiva system påverkar ofta mönstren i olika regioner. Klimatet uppvärms och detta kan öka intensiteten hos extrema nederbördshändelser och förändra regnsäsongernas timing genom förändringar i avdunstning och luftfuktighet, samtidigt som El Niño och La Niña ökar interårs-variabiliteten.

Regionalt varierar mönstren avsevärt. Tropikerna kännetecknas av tydliga regn- och torrperioder samt konvektiva skurar. Tempererade zoner uppvisar säsongsbundna regn som ofta följer vinter- eller sommarperioder. Öken- och semiökenområden har generellt låg nederbörd och stor osäkerhet i tidsfördelningen. Berg är ofta föremål för starkt orografiskt regn och regnskuggor.

Mätning och analys görs med pluviometriska stationer, radardata och satellitobservationer. Normaler över 30 år används för att beskriva långtidsmedel och variation. Nederbördsmönster används inom vattenförvaltning, jordbruk, risk- och katastrofberedskap samt klimatanalyser. Exempel på välkända mönster är Sahelens regn- och torrperioder, den asiatiska monsunen och det medelhavsliga vinterregnet.