Mångavärldarhypotesen

Mångavärldarhypotesen är en tolkning av kvantmekaniken som föreslår att alla möjliga utfall av ett kvantmekaniskt experiment existerar i separata, parallella universum. Denna tolkning, som först formulerades av Hugh Everett III 1957, syftar till att lösa mätproblemet inom kvantmekaniken, det vill säga hur ett kvantsystem som existerar i en superposition av tillstånd kollapsar till ett enda bestämt tillstånd vid mätning.

Enligt mångavärldarhypotesen sker ingen kollaps av vågfunktionen. Istället, vid varje mättillfälle, delar sig universum i ett antal nya universum, ett för varje möjligt utfall av mätningen. I ett av dessa universum observeras ett visst resultat, och i ett annat observeras ett annat resultat. Alla dessa universum anses vara lika verkliga och existerar parallellt med varandra.

Hypotesen har väckt betydande debatt inom fysiksamhället. Kritiker pekar på bristen på empiriska bevis för existensen av dessa parallella universum och på de metafysiska implikationerna av en sådan omfattande verklighet. Förespråkare menar å andra sidan att hypotesen är den mest logiska och matematiskt konsekventa tolkningen av kvantmekanikens ekvationer, och att den eliminerar behovet av den ad hoc-postulatet om vågfunktionskollaps. Trots avsaknaden av direkt bevis fortsätter mångavärldarhypotesen att vara ett aktivt forskningsområde och en viktig del av diskussionen kring kvantmekanikens fundamentala natur.