Människorättsavtal

Människorättsavtal är internationella avtal mellan stater som syftar till att skydda och främja grundläggande mänskliga rättigheter. Dessa avtal är juridiskt bindande när en stat ratificerar eller accede till dem, och de anger vilka rättigheter som ska respekteras samt vilka skyldigheter staterna har att skydda och främja dem. Avtalen uppmuntrar också mekanismer för övervakning, rapportering och i vissa fall rättsmedel.

Avtalens struktur är ofta uppdelad i universella och regionala instrument. Universella instrument utfärdas av Förenta nationerna och omfattar civila och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Exempel är ICCPR, ICESCR, CRC, CEDAW och CAT, ofta med tilläggsprotokoll som ger särskilda mekanismer för klagomål eller uppföljning.

Regionala instrument finns inom olika regionala organisationer och omfattar europeiska, amerikanska och afrikanska rättighetsramar. Exempel är Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheter (ECHR) och dess domstol, American Convention on Human Rights samt African Charter on Human and Peoples' Rights. Dessa regionala mekanismer genomförs vanligen via regionala domstolar eller kommittéer.

Genom övervakningssystemen krävs att stater lämnar regelbundna rapporter; vissa avtal tillåter även individuella klagomål. Människorättsavtal fungerar som grund för nationell lagstiftning och praxis, men deras effekt beror på tolkning, genomförande och politisk vilja samt vilka reserver eller undantag som görs av staten.