Låginkomstländer

Låginkomstländer är en officiell kategori enligt Världsbankens inkomstindelning. Länderna definieras utifrån bruttonationalinkomst per capita (BNI per capita) i löpande amerikanska dollar och tilldelas en klass beroende på hur högt BNI per capita uppgår. För 2023 var tröskeln cirka 1 085 USD. Länder med BNI per capita under denna nivå räknas som låginkomstländer. Klassificeringen uppdateras årligen och används tillsammans med övriga grupper såsom nedre mellaninkomstländer och övre medelinkomstländer, samt höginkomstländer.

Låginkomstländer kännetecknas ofta av stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som arbetar inom jordbruk och primärnäringar, samt av begränsad tillgång till grundläggande tjänster som hälso- och sjukvård, utbildning och infrastruktur. Ekonomin kan vara starkt beroende av råvaruexport och känslig för prisfluktuationer, väderhändelser och externa schocks. Hälsoprogram, utbildningsresultat och livsstandard varierar mycket mellan länderna. Demografiska faktorer som snabb befolkningsökning kan lägga ytterligare press på redan begränsade resurser.

Politiska och utvecklingspolitiska frågor är centrala: många låginkomstländer står inför skuldproblem och ekonomisk sårbarhet, samtidigt som de ofta är mål för internationellt bistånd och lån med olika villkor. IndIKer används för att styra bistånd, handelspolitiska program och stöd till hållbar utveckling samt för beslut om ekonomiska reformer och investeringar i mänsklig kapital, infrastruktur och institutioner.

Regionalt är de flesta låginkomstländerna koncentrerade till Sub-Sahariska Afrika och till delar av södra och sydöstra Asien samt Stillahavsregionen. Exakta uppgifter kan förändras när Världsbanken uppdaterar sina trösklar.