Lärandekurvor

Lärandekurvor beskriver hur lärande utvecklas över tid med övning. De är grafiska framställningar av sambandet mellan mängden övning eller erfarenhet och prestationsmått som tid att utföra en uppgift, antal fel eller andel korrekta svar.

Inom utbildning och yrkesträning används de för att uppskatta hur mycket övning som krävs för att nå olika färdighetsnivåer, för att planera undervisning och för att jämföra olika undervisningsmetoder. Inom ekonomi och produktion talas ibland om en lärkurva eller erfarenhetseffekt: med ökat kumulativt producerad volym minskar enhetskostnader eller tidsåtgång per enhet.

Vanligtvis är kurvorna branta i början och avtar sedan, så kallad avtagande avkastning. Formen kan påverkas av uppgiftens komplexitet, individens förkunskaper och kvaliteten på återkoppling. I utbildningsforskning mäts ofta prestationsförbättring över antal övningar, medan i maskininlärning ofta tränings- och valideringskurvor visas som funktion av antal träningsexempel eller epoker.

Begränsningar inkluderar att kurvorna inte alltid är universella; olika uppgifter och kontexter kan ge olika lutningar och tak. Faktorer som motivation, lärandemetodik, återkoppling och kognitiv belastning spelar stor roll. Relaterade begrepp inkluderar power law of practice, deliberate practice och spaced repetition.