Likströmurladdningar

Likströmurladdningar är elektriska urladdningar som uppstår i system där likström (DC) flyter. De omfattar olika fenomen som arcing mellan ledare eller mot jord, korona vid höga elektriska fält, partiella urladdningar inne i isolationsmaterial samt ytladdningar och flashover över isolationen. Dessa urladdningar är särskilt relevanta i högspännings- och energilagringssystem där stora spänningar och energi kan lagras eller överföras.

Orsakerna till likströmurladdningar inkluderar defekter i isolationssystemet (som luftfickor, porer eller hål i isolationsmaterial), kontaminering eller fukt, ojämn spänningsfördelning vid skarvar och kantområden, samt åldrande eller mekanisk skada som försvagar dielektriska egenskaper. Vid höga DC-spänningar kan själva fältkoncentrationen vid skarpa detaljer starta urladdningar som successivt kan erosionera materialet och leda till allvarligare fel som arcing eller flashover.

Effekter av likströmurladdningar kan vara ökad uppvärmning, materialförändringar i isolationen, EMI (ingångs- och utsignalstörningar), korrosion vid elektroder och kopplingspunkter samt ökad risk för skador på utrustning och personal.

Förebyggande åtgärder inkluderar noggrann dimensionering av creepage- och clearance-avstånd, användning av robust och testad isolationsdesign, ytdäckning och antikoronabehandling av exponeras delar, kontroll av fukt och föroreningar, samt övervakning med PD-mätare eller andra sensorer. Vid behov används DC-specifika skyddsåtgärder som spänningsbegränsare, archer eller gasutlösande skydd, och snabbkopplings- eller brytarsystem utformade för att hantera energi utan kontinuerlig urladdning.