Kärnkraftsektorerna

Kärnkraftsektorerna syftar på de delar av samhället och näringslivet som hanterar kärnenergi för elproduktion och relaterade tillämpningar. Huvuddelarna är drift och underhåll av kärnkraftsreaktorer, bränslecykeln (uranutvinning, omvandling och anrikning, tillsammans med tillverkning av bränsleelement), samt hantering och slutförvaring av använt bränsle. Myndigheter ansvarar för reglering, säkerhet och avveckling av anläggningar.

Globalt står kärnkraften för cirka en tiondel av världens elproduktion. Antalet reaktorer i drift är cirka 440 med sammanlagd installerad effekt runt 400 gigawatt. Största aktörerna är USA, Frankrike, Kina, Ryssland och Japan; i Europa är kärnkraften särskilt betydelsefull i Frankrike, Sverige och Finland.

Teknik och reglering: Vanligaste reaktortyperna är tryckvattenreaktorer (PWR) och lättvattenreaktorer av BWR-typ, samt VVER och CANDU. Små modulära reaktorer (SMR) och avancerade reaktorer utvecklas och undersöks. Bränslet tillverkas i specialanläggningar, och användt bränsle förvaras först i bassänger och senare i geologiska slutförvar. Säkerhet och tillsyn styrs av IAEA och nationella myndigheter; licens, inspektioner och beredskap är centrala delar.

Utmaningar och framtid: Ekonomiska faktorer, konstruktionstider och kostnadskontroll påverkar nya projekt. Avveckling av äldre reaktorer och slutförvaring av avfall kräver långsiktiga planer. Samtidigt bidrar kärnkraften till låga utsläpp av koldioxid och kan spela en roll i system med hög andel förnybar energi. Framtiden ser mot SMR och andra nya reaktorer som kan öka säkerhet, flexibilitet och kostnadseffektivitet, samtidigt som forskning kring slutförvaring och återvinning pågår.