Kryssmatching

Kryssmatching, eller korsmatchning, är en laboratorieprocedur som avgör om en blodgivare och en mottagare är kompatibla inför en blodtransfusion. Huvudsyftet är att förebygga transfusionsreaktioner genom att kontrollera blodgruppssystemen och närvaro av antikroppar i mottagarens plasma som kan reagera med givarnas röda blodkroppar.

Metoderna inkluderar serolog kryssmatchning och elektronisk kryssmatchning. Vid serolog kryssmatchning testas mottagarens plasma mot givarnas röda blodkroppar i två steg: ett snabbspin-test för ABO- och Rh-kompatibilitet och, om det behövs, ett antiglobulin-test (AHG) för att påvisa kliniskt signifikanta antikroppar. Elektronisk kryssmatchning gör det möjligt att fastställa kompatibilitet utifrån patientens blodgruppsdata och tidigare kända antikroppar, under förutsättning att laboratoriets säkerhetskrav uppfylls och inga kliniskt signifikanta antikroppar finns registrerade.

Proceduren följer vanligtvis att en givarenhet väljs, patientens blodprov tas, ABO/Rh-fastställs och screenning för oklara antikroppar görs. Om kryssmatchningen är godkänd märks givarenheten som kompatibel och kan transfunderas. Om den är inkompatibel söks en annan enhet eller genomförs ytterligare antikroppsundersökning för att hitta en kompatibel enhet.

Begränsningar inkluderar att vissa antikroppar inte fångas upp av standardtester och att elektroniska kryssmatchningar kräver detaljerad historik och noggrann antikroppsprofil. Kryssmatching minskar risken för akuta hemolytiska transfusionsreaktioner.