Krackning
Krackning är ett begrepp som används inom flera områden och beskriver i allmänhet processen att dela eller spricka större molekyler eller material i mindre delar, eller själva sprickbildningen i ett material. Inom kemisk processteknik betecknar krackning processen där långa kolvätekedjor bryts ned till kortare och mer värdefulla produkter, som bensin och olefiner. Det finns olika varianter: termisk krackning, där processen sker utan katalysator under höga temperaturer; katalytisk krackning, ofta i fluid katalytisk krackning (FCC), där en.fastvarande katalysator underlättar nedbrytningen; samt hydrokrackning som använder vätgas och katalysatorer för att få riktning mot väteberikade produkter. Krackning spelar en central roll i moderna raffinaderier genom att öka andelen lätta fraktioner ur tunga råvaror.
Inom materialvetenskap och konstruktion innebär krackning uppkomsten och spridningen av sprickor i fasta material under bieffekter
Krackning är således central för energiproduktion och materialteknik, med betydande ekonomiska och säkerhetsmässiga konsekvenser i både