Kostnadsbelastning

Kostnadsbelastning är inom redovisning och ekonomistyrning processen att fördela eller lägga indirekta kostnader—såsom hyror, administration och energi—på produkter, tjänster eller projekt. Syftet är att spegla den verkliga kostnaden att leverera en enhet och därigenom underlätta prisberäkning, lönsamhetsanalys och budgetarbete. Den resulterande enhetskostnaden inkluderar normalt både direkta kostnader och en andel av indirekta kostnader.

Metoder för kostnadsbelastning varierar. I traditionell kostnadsfördelning används ofta en kostnadsbas, till exempel volym, arbetstimmar eller maskintimmar, för att fördela overhead. Mer avancerade metoder som aktivitetsbaserad kostnadsföring (ABC) tilldelar kostnader baserat på vilka aktiviteter som krävs för varje produkt eller tjänst, vilket ger en mer nyanserad bild men kräver mer data och beräkningar. Standardkostnader används ibland för att snabbt uppskatta förväntade kostnader.

Betydelse och risk: Kostnadsbelastningen påverkar prissättning, produktval och investeringar. Felaktig eller ineffektiv belastning kan leda till korssubventionering mellan produkter, snedvriden prissättning eller felaktiga beslut om produktionsnivåer och investeringar.

Användning: Internt används kostnadsbelastning för att styra verksamheten och beslutsunderlag, medan extern användning kan påverka prissättning gentemot kunder och upphandlingar eller offentliga arvoden.

Begränsningar: Alla metoder är föremål för antaganden, och overheadkostnader är i grunden uppskattningar. Mer detaljerad kostnadsfördelning ökar noggrannheten men kräver mer resurser.