Korpusplanering

Korpusplanering är ett område inom språkplanering som fokuserar på utveckling, standardisering och förvaltning av språkkorpusar och relaterade resurser. Syftet är att skapa tillförlitliga underlag för forskning, terminologiarbete, språkteknologi och beslut i språkpolitik.

Viktiga aktiviteter inkluderar insamling och urval av textmaterial för representativitet, digitalisering, samt definiering av metadata och licensvillkor. Beslut om korpusens storlek, domänfokus och språkliga varianter tas för att stödja olika användningsområden.

Annotation och standardisering: Korpus märks med olika lager, till exempel tokenisering, ordklass, syntaktisk struktur och namngivna enheter. Följs ofta gemensamma standarder för textrepresentation och metadata, såsom TEI och Universal Dependencies, för att underlätta interoperabilitet.

Infrastruktur och förvaltning: Resurserna lagras, indexeras och görs tillgängliga via sökverktyg och gränssnitt. Frågor om licenser, upphovsrätt, dataskydd och etisk förvaltning är centrala, liksom planering för långsiktig hållbarhet och underhåll.

Relation till språkpolitik och språkplanering: Korpusplanering utgör ofta en del av kodifiering och standardisering, inklusive beslut om stavning, terminologi och språkutveckling. Den betonar även representation av minoritets- och regionala varianter och hanterar utmaningar som bias, rättsliga frågor och finansiering.

---