Koldioxidmarknader

Koldioxidmarknader är ekonomiska system där företag kan köpa och sälja utsläppsrätter för växthusgaser under ett övergripande utsläppstak som sätts av myndigheter. Systemet syftar till att sänka utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt genom att prissätta koldioxidutsläpp och skapa incitament för företag att minska sina utsläpp eller investera i renare teknik.

Så fungerar de: staten eller en överstatlig myndighet fastställer ett totalt utsläppstak och delar ut ett begränsat antal utsläppsrätter. Dessa kan tilldelas gratis eller säljas på auktion. Företag måste lämna in lika många utsläppsrätter som sina faktiska utsläpp och kan köpa eller sälja överskottet på marknaden. Vissa system tillåter användning av projektbaserade kompensationer (offsets). Priset på utsläppsrätterna ger en ekonomisk signal och leder till kostnadseffektiva utsläppsminskningar där det är billigast.

De mest kända koldioxidmarknaderna inkluderar EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), som omfattar energi- och industrisektorer i medlemsländerna; Kaliforniens cap-and-trade-program; samt kinesiska nationella eller regionala system. Dessa marknader kan kopplas eller fungera i samspel och sätter priset på koldioxid över olika sektorer.

Syftet är att bidra till att uppfylla internationella klimatmål samtidigt som kostnaderna för utsläppsminskningar fördelas mellan företagen. Marknaderna används också för att främja innovation och övergången till lågutsläppstekniker.

Utmaningar inkluderar prisvolatilitet och politisk risk, risk för läckage där utsläpp flyttas till länder med svagare regler, effekter mot arbetsmarknaden och företagens konkurrenskraft, samt behov av robust övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp och anpassning av taket så att det speglar reala utsläppsminskningar.