Kodningar

Kodningar är ett svenskt ord som beskriver processen att omvandla information från en representation till en annan enligt ett regelverk. Begreppet används inom flera fält, bland annat informations- och datorteknik samt biologi. I bred mening innefattar kodningar hur tecken och data representeras, hur signaler organiseras för lagring och överföring, samt hur tolkning sker. Vanliga underområden är teckenkodning, datakompression och felkorrigerande kodning; i biologi talar man ofta om den genetiska kodningen.

Teckenkodningar anger hur tecken representeras som binära värden, exempelvis ASCII och Unicode (UTF-8). Datakompression syftar till att minska lagrings- eller överföringsbehovet och kan vara förlustfri eller förlustinducerande; vanliga tekniker är Huffman-kodning och LZ77. Felkorrigerande koder används för att upptäcka och rätta fel i kommunikation, såsom CRC och Reed–Solomon. Kodningar följer oftast standarder och format (text, bild, ljud, video) och ser till att mottagaren kan återställa informationen genom dekoding.

Inom biologi beskriver kodning hur genetisk information i DNA översätts till proteiner. Den genetiska koden anger hur tripletkodon i mRNA specificerar aminosyror, med startkodonet AUG och stoppkodonerna UAA, UAG, UGA. Processen innefattar transkription och translation och är i stort sett universell hos organismer, med vissa variationer i specifika organeller. I andra sammanhang används ordet också för de kodande sekvenserna i gener och deras funktion.