Kaviteternas

Kaviteternas betecknar i svenska texter ofta en genitiv form som syftar på kaviteteter, alltså hålrum eller tomrum, som förekommer i olika sammanhang. Begreppet kavitet används generellt för att beskriva en innesluten volym eller hålighet inom något, oavsett om det är ett biologiskt, geologiskt, tekniskt eller kosmologiskt sammanhang. I vetenskaplig litteratur används kavitet som term oavsett skala, från mikroskopiska porer i material till större hålrum i organismer eller i universums struktur.

Inom anatomi och medicin beskriver kaviteternas ofta kroppens hålrum, exempelvis kranialhålan och buk-/thorax-hålorna, där olika organ och vätskor återfinns och där fysiologiska processer äger rum. Inom odontologi används vardagligt ordet kavitet för hålrum i tänderna som uppstår vid karies, där tandens struktur har förstärkts av lösta mineraler. I patologiska sammanhang kan kavitation också syfta på bildandet av tomrum i vävnad som följd av sjukdomsprocesser.

Inom geologi och materialvetenskap hänvisar kaviteternas till porösa utrymmen i berg, metaller eller keramer. Storlek, fördelning och sammanlänkning av dessa hålrum påverkar egenskaper som permeabilitet, styrka och termisk isolering. I astrofysik används termen kavitet i betydelsen kosmiska voids – stora, underfyllda regioner i universum som omges av filament och klotformade strukturer. Kaviteternas studeras ofta med bildgivande tekniker och modellering för att förstå deras påverkan på systemens funktion.