Kalenderåldring

Kalenderåldring, eller kalenderålder, beskriver den ålder en person har mätt i antal kalenderår som passerat sedan födelsen. Det är den ålder som används i vardagligt tal och i officiella sammanhang när rättigheter, skyldigheter eller pensionering ska fastställas. Kalenderåldern ökar med varje födelsedag och förändras inte förrän nästa födelsedatum passerar.

I kontrast till kalenderåldern används begreppet biologisk ålder inom medicin och forskning för att beskriva hur kroppens funktioner fungerar relativt en persons ålder. Den biologiska åldern kan avvika från kalenderåldern beroende på genetiska faktorer, livsstil, sjukdomar och miljöpåverkan. Exempelvis kan en person vara biologiskt äldre eller yngre än sin kalenderålder, vilket kan påverka risker för hälsoproblem.

Användningsområden och betydelse. Kalenderåldern är ofta avgörande för beslut om rättigheter och skyldigheter, såsom när man får rösta, köra bil eller ta del av pension och sociala förmåner. Den används också i demografisk statistik och försäkrings- och pensionsplanering där ålder är en central variabel.

Inom forskning används ofta jämförelser mellan kalenderålder och biologisk ålder för att studera åldrandeprocessens variation. Modern metodik inkluderar epigenetiska klockor och andra biomarkörer som kan ge insikt i hur snabbt eller långsamt en person åldras i funktionell mening.

Se även: biologisk ålder, kronologisk ålder, epigenetiska klockor.