Kärndiscipliner

Kärndiscipliner är ett begrepp som används inom utbildning, forskning och strategisk planering i svenska sammanhang för att beteckna de disciplinära områden som utgör kärnan i en fakultet, ett program eller en organisations kunskapsbas. Begreppet betonar att vissa discipliner utgör grundläggande byggstenar för ett lärosäte eller en forskningsinsats.

Begreppet kommer från orden kärna och disciplin och används ofta i policy- och planeringssammanhang för att beskriva prioriterade kunskapsområden. Det kan också användas i övergripande strategier för kompetensutveckling och kvalitetsarbete inom utbildning och forskning.

Användning: Inom universitet kan kärndiscipliner definiera vilka kurser som är obligatoriska, vilka forskningsområden som prioriteras och hur utbildningen ska uppfylla examensmål. Exempel på kärndiscipliner varierar mellan ämnesområden och institutioner, men kan i en naturvetenskaplig fakultet vara matematik, fysik och kemi; inom humaniora historia, språk och filosofi; inom teknik och samhällsvetenskap ekonomi, statsvetenskap och informationsvetenskap.

Kritik och utveckling: Kritiker menar att överbetoning av kärndiscipliner riskerar att hämma tvärvetenskaplig forskning och anpassning till samhällsutmaningar. Därför används ofta tvärvetenskapliga kurser, projekt och samarbeten som kompletterar kärndiscipliner och främjar bredare kompetenser.

Relation till andra begrepp: Kärndiscipliner kan kombineras med åtgärder som främjar kommunikation, digital kompetens, dataanalys och problemlösning, och används ofta i samband med kvalitetssäkring och strategisk planering i utbildningssektorn.