Intervallskaliert

Intervallskaliert är en beskrivning av hur vissa mätdata kan mätas och tolkas. Data på en intervallskala har meningsfulla och likformiga avstånd mellan värden, och storheten i varje enhet är konstant. Nollpunkten på en intervallskala är dock godtycklig och betecknar inte frånvaro av det mätbara (det finns ingen absolut noll). Detta gör att skillnader och medelvärden är meningsfulla, medan förhållanden eller kvantitativa jämförelser av storlek inte är lika meningsfulla.

Egenskaper och tolkning: Avståndet mellan två värden återspeglar mängden förändring, och man kan addera och subtrahera värden samt beräkna medelvärden och standardavvikelser. Man kan också utföra affina transformationer av data, det vill säga värdena kan omvandlas enligt x' = a + b x med a ∈ R och b > 0 utan att förändra tolkningen av skillnaderna. Däremot är kvoter och absoluta relationer som “två gånger så mycket” inte meningsfulla på en intervallskala eftersom nollpunkten saknar absolut betydelse.

Exempel: Temperaturen i Celsius eller Fahrenheit är klassiska intervallskalor; skillnaden mellan två temperaturvärden är meningsfull, till exempel 20°C är 10°C varmare än 10°C, men 20°C är inte dubbelt så varmt som 10°C. Datum och årtal används ofta som intervalldata när man jämför tidsförlopp (t.ex. skillnaden mellan åren är meningsfull), men man ska vara försiktig med att tolka relativa storheter som om zero vore en absolut nollpunkt.

Användning i statistik: Många parametriska metoder (t.ex. t-test, ANOVA, linjär regression) förutsätter minst intervallskala data. För ordinaldata används ofta icke-parametriska metoder.