Innätverksbearbetning

Innätverksbearbetning, även känt som in-network processing eller in-network computing, syftar på utförandet av databehandlingsuppgifter direkt inom nätverksinfrastrukturen, snarare än att skicka data till en central server eller molntjänst för bearbetning. Detta innebär att nätverksenheter som switchar, routrar eller specifika nätverksservrar kan utföra funktioner som datamodifiering, filtrering, analys eller till och med enklare beräkningar medan datatrafiken passerar genom dem.

Syftet med innätverksbearbetning är att förbättra effektiviteten och minska latensen genom att bearbeta data närmare källan eller destinationen. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för tidskänsliga applikationer, som realtidsövervakning, strömmande media, eller för att snabba upp responsen i IoT-enheter (Internet of Things). Genom att hantera vissa uppgifter lokalt minskar man behovet av att överföra stora mängder rådata över nätverket, vilket kan frigöra bandbredd och minska belastningen på centrala system.

Tekniker som möjliggör innätverksbearbetning inkluderar programmerbara nätverksenheter, nätverksfunktioner som virtualiseras (NFV) och edge computing. Medan edge computing fokuserar på att placera beräkningsresurser nära slutanvändare, är innätverksbearbetning mer specifikt inriktad på själva nätverkets komponenter. Detta paradigm skiftar bearbetningskraft från traditionella datacenter till distribuerade nätverksnoder.