Ingångseffekten

Ingångseffekten är ett psykologiskt fenomen där den första informationen som presenteras i en serie påverkar hur efterföljande information uppfattas, tolkas eller värderas. Fenomenet är nära relaterat till primacy-effekten och andra serial positions-effekter och kan observeras inom perception, minne, bedömning och beslutsfattande. Den första inputen kan etablera en mental ram eller ett referensläge som färgar senare tolkningar, ibland utan medvetet deltagande. Effekten kan uppträda i snabb bearbetning eller när kognitiv belastning är hög.

Den bakomliggande mekanismen innefattar frame-setting och ankareffekter: första intrycket fungerar som en kognitiv ram som styr hur senare stimuli uppfattas och värderas. Kontext, språkets ton och hur informationen presenteras kan förstärka eller mildra effekten. Faktorer som tidsmellanrum mellan uppgifter, mängd och relevans av informationen samt individens förkunskaper påverkar styrkan av ingångseffekten.

I praktiken märks ingångseffekten i många sammanhang. Den kan påverka hur en produkt bedöms efter en första pris- eller beskrivning, hur användare upplever en tjänst utifrån onboarding-instruktioner, eller hur juriska bevis tolkas i ett första intryck. Inom utbildning kan den första frågan styra tolkningen av senare frågor, och inom media kan rubriker eller ingresser färga uppfattningen av hela innehållet.

Studier av ingångseffekten används i experiment där ordningsföljd och konsekventa jämföringar analyseras. För att motverka bias kan man variera informationens ordningsföljd, presentera motargument eller använda flera inramningar samtidigt. Se även primacy-effekt, ankareffekt och ramningseffekt.