Impikationerna

Impikationerna betecknar de följder, konsekvenser och underförstådda betydelser som följer av ett påstående, beslut eller händelse. Begreppet används inom flera discipliner – logik, filosofi, lingvistik och samhällsvetenskap – för att beskriva vad som logiskt följer och vilka effekter som uppstår i praktiken när något antas, genomförs eller kommuniceras.

Inom logik och matematisk logik definieras implikation som en relation mellan två propositioner där sanning i den första (antagandet) gör den andra sann. Den vanligaste formen är materiell implikation, noterad som A → B. Andra modifieringar såsom strikt implikation eller kausal implikation används i olika teoretiska sammanhang och kräver mer precisa definitioner och axiom.

I lingvistik och pragmatik används termen implikationer ofta i två skilda men sammanlänkade betydelser. För det första de logiska implikationerna i språkliga konstruktioner. För det andra implikaturer – de betydelser som lyssnaren drar slutsatser om utanför det som explicit sägs, ofta beroende av kontext och talarens avsikt, enligt Grices regler.

I samhällsvetenskaperna och policyarbete analyseras implikationerna av beslut, regler eller reformer vad gäller ekonomi, jämlikhet och miljö. Förväntade och oförutsedda följder granskas i konsekvensanalyser och riskbedömningar där man försöker särskilja vad som sannolikt följer från vad som bara är möjligt.

Trots sin användbarhet kan begreppet implikationer vara tvetydigt: olika discipliner använder olika definitioner av vad som räknas som en implikation, och slutsatser kan vara beroende av kontext och antaganden.