Immunvägar

Immunvägar avser de biologiska vägar och signaltransduktionskaskader som reglerar och genomför kroppens immunsvar mot infektioner, vävnadsskada och tumörceller. Vägarna delas vanligen in i innata (ospecifika) och adaptiva (specifika) delar, men de påverkar ofta varandra via cytokiner och gemensamma signalvägar.

Det innata immunförsvaret börjar med receptorer som känner igen patogener och skadade celler. Pattern recognition receptors (PRR) som toll‑like receptors (TLR) i membranet och endosomerna, RIG‑liknande receptorer (RLR) i cytoplasman samt NOD‑like receptors (NLR) aktiverar signalvägar som leder till aktivering av transkriptionsfaktorerna NF‑κB och IRF och därmed produktion av inflammatoriska cytokiner (t.ex. IL‑1β, TNF) och interferoner. Komplementsystemet består av tre vägar – klassisk, lektin och alternativ – som sammankopplas och bidrar till opsonisering, inflammation och membranattack.

Den adaptiva delen involverar T‑ och B‑celler. TCR‑ och BCR‑signalering kräver ofta co‑stimulering (t.ex. CD28) för full aktivering. Signaler från TCR styrs av kinaser som aktiverar NFAT, NF‑κB och AP‑1, medan BCR‑aktivering engagerar PI3K‑Akt och PLCγ. Antigenpresentation via MHC I och II möjliggör igenkänning av antigen av CD8+ cytotoxiska T‑celler respektive CD4+ hjälpar T‑celler. Humoral respons innefattar produktion av antikroppar av B‑cellerna.

Signalmönster som styrs av cytokiner och signaleringsvägar, särskilt JAK‑STAT, reglerar cellernas utveckling, överlevnad och funktion. Chemokiner guidar migration av immunceller. Immunvägarna regleras också av negativa bromsmedel som PD‑1/PD‑L1 och CTLA‑4.

Felregleringar i immunvägar är kopplade till infektioner, autoimmuna sjukdomar och cancer. Förståelsen av immunvägar har stor betydelse för vaccin, immunterapier och antiinflammatoriska behandlingar.