Igenkännandet

Igenkännandet är ett svenskt begrepp som betecknar processen att känna igen något som man tidigare har upplevt eller blivit exponerad för. Ordet härleds från igen- (åter) och känna, och används i bestämd form som igenkännandet. I vardagligt språk kan det avse att känna igen ansikten, platser, ord eller ljud.

Inom kognitiv psykologi och minnesforskning används igenkännandet som en av huvudprocesserna i minnet. Det handlar om att identifiera ett stimuli som tidigare varit känt. I forskningen betraktas igenkänningen ofta som uppdelad i två komponenter: en känsla av bekantskap (familiaritet) och en återkallelse av specifika detaljer (återkallelse). Studier av igenkänning mäts bland annat med uppgifter där man bedömer om ett stimulus är "bekant" eller inte, ibland med hjälp av signal-täckningsteori för att särskilja sanningstrohet från felaktiga positiva svar.

Användningar och kontext där igenkännandet spelar en central roll inkluderar vardagliga situationer såsom att känna igen ansikten, röster eller platser. I teknikens värld används begreppet i termer som ansiktsigenkänning, röstigenkänning och bildigenkänning, där system automatiskt identifierar eller verifierar en person eller ett objekt utifrån tidigare inlärda mönster. Inom rätts- och säkerhetsområdet kan igenkänning vara avgörande i identifikationsprocesser, men den väcker också frågor om tillförlitlighet, bias och integritet.

Historiskt och filosofiskt används termen ofta som en del av bredare diskussioner om kunskap och erkännande, men i praktiken ligger fokus ofta på minnesprocesser, tekniska system och vardaglig perception.