Hydrostatiskt

Hydrostatik är den gren av fluidmekanik som studerar vätskor i vila och de krafter som verkar på dem. Den beskriver hur tryck uppstår och fördelas i en vätska när den inte rör sig, samt hur vätskor svarar när de utsätts för yttre krafter som gravitation.

I en vätska vid vila är trycket isotropt, det vill säga det verkar lika i alla riktningar. Trycket ökar med djupet enligt p = p0 + ρ g h, där p0 är trycket vid ytan (ofta atmosfäriskt), ρ är densiteten, g är gravitationsaccelerationen och h är avståndet ned till punkten i fråga. Detta leder till horisontella tryckytor och ett linjärt tryckförhållande med djupet.

Böjning och flytande objekt i vätskan regleras av Arkimedes princip: ett föremål som helt eller delvis är nedsänkt upplever en uppåtriktad lyftkraft som är lika med vikten av den undanträngda vätskan. Lyftkraften är F_b = ρ_f V g, där ρ_f är vätskans densitet och V är föremålets skenbara volym. Detta förklarar varför föremål flyter, sjunker eller ligger neutralt i vatten.

Pascal-principen säger att trycket i en vätska i vila överförs oförändrat till alla delar av vätskan och behållaren. Denna princip ligger till grund för hydrauliska system där tryckförändringar transponeras över vätskan för att skapa kraft och rörelse i olika tjänster.

Användningar av hydrostatik inkluderar barometrar och manometrar för tryckmätning, hydrauliska maskiner och olika tekniska beräkningar som rör vätskors tryckfördelning i kärl och dammar samt i meteorologi och bland annat blodtrycksbedömning i medicin.