Huvudtilt

Huvudtilt är en hållning där huvudet är lutat åt ena sidan. Det kan förekomma spontant eller som en medveten eller omedveten kompensation för en balans-, syn- eller nackrelaterad störning. Huvudtilt används ofta av vårdgivare som ett kliniskt tecken när någon har svårigheter med syn eller balans.

Orsakerna till huvudtilt kan delas in i flera huvudkategorier. Neurologiska och vestibulära orsaker inkluderar störningar i innerörats balanssystem eller i hjärnstammen eller cerebellum, såsom vestibular neurit, labyrinthit eller andra vestibulära sjukdomar. Också central neurologiska tillstånd kan bidra. Ögonmotoriska orsaker, särskilt trochlearis- (CN IV) pares, kan ge vertikal diplopi som patienter försöker korrigera genom att luta huvudet. Muskuloskeletala orsaker som kongetiv eller förvärvad torticollis, spasm i nackens muskulatur eller andra halsryggsproblem kan också orsaka huvudtilt. Mindre vanligen kan visuell eller perceptuell störning samt vana eller tvångsmässig hållning spela en roll.

Diagnostik kräver en systematisk utvärdering av anamnes och klinisk undersökning. Viktiga moment är bedömning av huvudposition, ögonrörelser, balanseget och nackens rörlighet, samt neurologisk och oftalmologisk undersökning. Bilddiagnostik (t.ex. MR eller CT) kan vara appropriate vid misstanke om centrala eller strukturella orsaker. Diagnostisk stöd kan också fås genom specifika tester som fokuserar på ögonpareser eller vestibulära funktioner.

Behandling beror på bakomliggande orsak. Tillstånd med vestibulär påverkan kan kräva vestibulär rehabilitering, medan ögonmotoriska problem kan behandlas med prismglasögon eller kirurgisk korrigering. Torticollis behandlas ofta med fysioterapi, smärtlindring och i vissa fall medicinska eller kirurgiska ingrepp. Prognosen varierar stort beroende på orsak och patientens ålder. Vid plötslig eller oförklarlig huvudtilt med andra neurologiska symtom bör vård sökas akut.