Hjärtklaffarna

Hjärtklaffarna är strukturer som reglerar blodflödet genom hjärtat och ser till att blodet rör sig i rätt riktning mellan förmaken och kamrarna samt ut i lungorna och kroppen. De fyra klaffarna delas in i två grupper: de atrioventrikulära klaffarna mellan förmaken och kamrarna, och semilunarklaffarna vid utflödet till stora kärl. Den vänstra atrioventrikulära klaffen kallas mitralisklaffen och den högra trikuspidalklaffen. Semilunarklaffarna utgörs av aortaklaffen mellan vänster kammare och aorta samt pulmonalisklaffen mellan höger kammare och pulmonalisartären. Klaffbladen består av tunna cuspar som öppnas och stängs i takt med hjärtcykeln och stöds av faltskinnande strukturer som chordae tendineae och papillarmuskler som framför allt hjälper mitral- och trikuspidalklaffen att inte åka bakåt vid sammandragning.

Fysiologiskt öppnas och stängs klaffarna beroende på tryckskillnader mellan de olika hjärtorets compartment. Vid systole stängs AV-klaffarna för att förhindra bakflöde till förmaken, medan semilunarklaffarna öppnas och låter blod flöda ut i aorta och pulmonalis. Vid diastole öppnas AV-klaffarna så att kamrarna fylls, och semilunarklaffarna stängs för att hindra bakflöde från artärerna.

Vanliga sjukdomar inkluderar klaffstenos (förträngning) och klaffinsufficiens (läckage). Aorta- och mitralstenos samt mitralregurgitation är vanliga tillstånd. Diagnostik bygger ofta på auskultation och ultraljudsbaserad ekokardiografi.

Behandling riktas mot symtom och progression och kan innefatta medicinsk behandling, klaffreparation eller klaffbyte. Proteser kan vara mekaniska eller biologiska. Vid vissa tillstånd används transkateterklaffinsättning (TAVI/TAVR) som ett mindre invasivt alternativ.