Glossnivåer

Glossnivåer refererar till graden av glossning eller annotering som följer ett ord eller en fras i ett textmaterial. Begreppet används främst inom lingvistik, men förekommer även inom lexikografi och korpusannotering. Olika nivåer syftar till olika syften: att visa grundläggande betydelse, grammatiska funktioner eller fullständig översättning.

Inom lingvistik används ofta interlinear glossing där en rad med originaltext följs av en morfemglosa och en fri översättning. Vanliga nivåer är morfemglosa, där varje morfem får en kort gloss som beskriver funktion eller betydelse och ofta följs av grammatiska koder; ordglosa eller lemmaglosa, som anger ordets lemma eller betydelse i sammanhanget; semantisk gloss, som ger en mer precis eller kontextkänslig betydelse; och fri översättning, som ger en naturlig översättning av meningen. En vanlig kombination är originaltext, morfemglosa och fri översättning. Leipzig Glossing Rules är en framträdande standard för hur dessa nivåer presenteras och vilka förkortningar som används.

Inom lexikografi används glossnivåer för att definiera hur mycket information som följer ett lexem i en entry. Grundnivån är huvudordet med ordklass, följt av sense-glosor för varje betydelse, då användningsanvisningar, exempel och etymologi kan tillkomma vid längre uppslagsverk. Syftet är att ge läsaren tydlig och konsekvent information anpassad efter målgruppen, från språkinlärning till akademisk forskning.

Val av glossnivåer styrs av målgruppen, textens struktur och syftet med annoteringen, samt av vilka standarder som följs i fältet. Se även Interlinear glossing och Leipzig Glossing Rules.