Färgbärighet

Färgbärighet är ett begrepp inom färgteknik som beskriver hur väl ett färgämne binds till och stannar kvar i ett bärmaterial, samt i vilken grad färgen kan överföras till andra material under användning eller behandling. Begreppet rör alltså både färgämnets affinitet till underlaget och dess tendenser till färgöverföring under bland annat tvätt, friktion eller fukt.

Faktorer som påverkar färgbärigheten inkluderar fibertyp (bomull, ull, syntet), färgämnesklass (reaktiva, pigment, syrafärg) samt val av fixering och mordant. Även yttre villkor som pH, temperatur, färgtid, saltinnehåll och tvätt-/tömningsrutiner påverkar hur färgen binder och hur mycket som kan migrera.

Mätning och standarder: Färgbärigheten utvärderas ofta genom färgbeständighetstester som tvätt, färgrubnings-, ljus- och friktionstester. Färgstyrkan bedöms med spektrofotometriska mått, och data rapporteras ofta som K/S-värden enligt CIE L*a*b*-notation.

Användning: Inom textil- och tryckindustrin är hög färgbärighet önskvärd för att upprätthålla färgens intensitet och motstånd mot tvätt. Inom materialforskning används färgbärighet också för att jämföra olika färgämnens passform till specifika substrat och för att förutsäga färgförflyttning mellan material.