Fyllmedelslegering

Fyllmedelslegering är en metallisk legering som används som fyllmedel vid sammanfogning av metalldelar genom svetsning, brasning eller lödning. Den levereras vanligtvis som tråd eller stav och är avsedd att smälta och bilda en metallurgisk bindning med baskmetallen. Valet av legering beror på baskmetallen, processen och servicevillkoren.

Vanliga fyllmedelsfamiljer omfattar järnhaltiga fyllmedel för stål och rostfritt stål, aluminiumlegeringar, kopparbaserade legeringar, nickelbaserade legeringar och titanlegeringar. Vid svetsning av stål används ofta fyllmedel som anpassas till baskmetallen och som styrka och seghet. Aluminiumfyllmedel är vanligtvis Al-Si eller Al-Mg; rostfria fyllmedel är oftast krom-nickelbaserade; kopparbaserade fyllmedel används för koppar och kopparlegeringar; nickelbaserade fyllmedel används i miljöer med hög temperatur eller korrosion. Vid brasning och lödning används ofta fyllmedel med lägre smältpunkt än baskmetallen.

Kriterierna för val av fyllmedel inkluderar kemisk kompatibilitet med baskmetallen, smälttemperatur i förhållande till baskmetallen, mekaniska egenskaper hos svetszonen, korrosionsbeständighet och termisk expansionskoefficient. Svetsprocessen avgör formen och leveranssättet, till exempel solid tråd eller stav, eller fluxkärnad tråd vid vissa processer. Fyllmedelslegeringar väljs för att anpassa sig till baskmetallens egenskaper eller för att ge specifika egenskaper såsom korrosionsbeständighet eller hög temperaturbeständighet.

Kvalitet och standarder styr fyllmedelsvalet via standarder och provning. Fyllmedel måste uppfylla specifikationer från organisationer som AWS eller ISO. De ska vara fuktsäkra, lagras under rätt förhållanden och skyddas mot oxidation.

Användningsområden inkluderar allmän konstruktionssvets, tryckkärl, fordons- och flygindustrin, rörledningar och marin utrustning. Rätt fyllmedelslegering bidrar till en sammanfogning med lämplig styrka, duktilitet och hållbarhet i servicemiljö.