Framkomlighet

Framkomlighet är ett begrepp inom transportplanering som beskriver hur pass lätt det är att förflytta människor och gods genom ett vägnät under olika förhållanden. I praktiken avser framkomlighet både tillgången till resa och kvaliteten på transportflödet, dvs. hur snabbt och säkert färden kan genomföras med bil, kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt godstransporter. Begreppet används både i normal drift och vid störningar, såsom snö, regn, dimma, olyckor eller vägarbeten.

Framkomligheten påverkas av flera faktorer: väder och vägförhållanden; väghållning, som snöröjning, sandning och reparationer; infrastrukturens utformning och tillstånd; trafikflödets volym och störningar; och användning av framkomlighetsåtgärder som trafikinformation, ledsystem och tillfälliga omdirigeringar. Även ombyggnader, hållbarhetskrav och transportpolitik påverkar möjligheten att färdas smidigt.

Bedömning av framkomlighet sker ofta genom trafikanalys, indikatorer som restid, fritt kapacitetsutnyttjande och tillgänglighet till viktiga destinationer, samt mått på avbrottstider och vägunderhållens effektivitet. Kommuner och länsstyrelser använder framkomlighetsmål vid planering av vägnät, snöberedskap, kollektivtrafikplanering och katastrof- och krisberedskap.

Framkomlighet är central för samhälls- och ekonomisk funktion, eftersom god framkomlighet möjliggör räddningstjänst, leverans av varor och vardaglig mobilitet. I ökad eller minskad framkomlighet uppstår kostnader som längre restider, försämrad tillgänglighet och ökad risk för olyckor, särskilt i utsatta områden.