Framgångsgrader

Framgångsgrader är en skala eller klassificering som beskriver i vilken grad ett mål, ett projekt eller en aktivitet har uppnåtts. Ordet består av framgång och grader, vilket signalerar en systematisk uppdelning av resultat i olika nivåer.

Användningsområden och syfte varierar mellan fält, men gemensamt är att skapa en jämförbar bild av hur väl något har lyckats. Inom utbildning och utvärdering används framgångsgrader för att bedöma lärandemål; inom företag och projektledning kan de beskriva resultatens kvalitet, tidsramar och målbudget; inom hälso- och samhällsarbete används de för att följa upp effekter av insatser och program. Vanligt är att kriterierna för varje nivå är tydligt definierade och observerbara.

En vanlig konstruktion är en fleruppdelad skala, exempelvis 0–5 eller låg/mellan/hög, där varje nivå ges en beskrivning som klargör vad som krävs för att avancera till nästa nivå. I praktiken kombineras ofta kvantitativa mått med kvalitativ bedömning för att fånga olika aspekter av framgång.

Metodiskt krävs transparenta kriterier, samling av relevanta bevis och ibland triangulering av data för att öka tillförlitligheten. Det är viktigt att regler och nivåer dokumenteras och att bedömningen revideras vid ändrade förutsättningar.

Kritik pekar på subjektivitet, kulturell bias och risken för att jämförbarheten försämras mellan kontexter. Mot detta används tydliga definitionsramar och regelbunden kvalitetskontroll. Se även resultatbedömning och prestationsmått.