Fisketryck

Fisketryck är ett begrepp inom fiskeriforskning som beskriver hur intensivt ett fiskbestånd påverkas av fiske. Det avser vanligtvis den press som fisket utövar på beståndet genom antalet fisk som tas upp, hur mycket fångst som sker och hur det relaterar till beståndets storlek och återhämtningsförmåga. Fisketrycket påverkas av faktorer som fångstinsats, fångstbarhet hos fisken, tillgång på målarter och regleringar.

Vanliga mått som används som proxy för fisketryck är fiskemortalitet (F), exploateringsgrad (U), samt catch per unit effort (CPUE). F är den årliga andelen fisk som tas av beståndet på ett ungefärligt sätt; U är den andel av beståndet som fångas varje år. CPUE används ofta som en praktisk indikator på hur mycket fisk som fångas per insatsenhet (t.ex. antal timmar eller fartyg). I modern fiskeriforskning kombineras dessa mått ofta med biomodeller för att uppskatta verkligt fisketryck och dess effekt på livskraftiga bestånd.

Betydelsen av fisketryck är central för förvaltningen. Ett hållbart fisketryck bör ligga inom ramarna där beståndet kan bibehålla rekrytering och naturlig tillväxt. För hög press kan leda till minskad biomass, försämrad rekrytering och långsiktiga nedgångar i fisketillgången. Förvaltningsteam använder CPUE-trender, F-värden och andra indikatorer tillsammans med regleringar som kvoter och effortbegränsningar för att hålla fisketrycket på en hållbar nivå.

Begränsningar och osäkerheter uppstår eftersom CPUE och F ofta påverkas av teknologi, geografiska faktorer och beteendemönster hos fisk. Därför används ofta flera icke- överlappande indikatorer och scenarier i stock assessments för en robust bedömning av fisketrycket.