Fibringerinnsel

Fibringerinnsel är en embolus som består huvudsakligen av fibrin, ofta i kombination med plättar och med relativt lågt innehåll av röda blodkroppar. Som sådan är det en form av tromboembolisk material som har lossnat från en tidigare bildad tromb och färdas i blodflödet tills det fastnar i ett mindre kärl.

Orsaker och bildning: Fibrinrikt emboli kan bildas när en större tromb fragmenteras eller vid tillstånd med ökad koagulabilitet. Det kan uppstå vid posttrombotiska förändringar, vid disseminerad intravaskulär koagulation eller i samband med kirurgiska ingrepp och trauma. Dessa embolier kan ockludera små eller medelstora kärl och orsaka lokal vävnadischemi.

Klinisk betydelse: Effekterna beror på vilket organ som påverkas och kärlets storlek samt förekomsten av kollateralblodförsörjning. I lungorna är embolier ofta resultat av venös trombembolisering, medan systemiska fibrinembolier kan ge ischemi i andra organ under särskilda förhållanden.

Diagnos och behandling: Definitiv diagnos fås ofta vid histopatologisk undersökning av embolus eller vid autopsi; bildgivning och klinisk kontext kan stärka misstanken. Behandlingen syftar till att behandla underliggande tilstånd och kan innefatta antikoagulantia och stödjande vård. Förebyggande fokuserar på att minska trombosrisk genom behandling av riskfaktorer och hyperkoagulabilitet.

Se även: tromboembolism, lungemboli, mikrotrombi, disseminerad intravasal koagulation.