Existensvärden

Existensvärden är det värde som individer tillskriver den fortsatta existensen av en miljömässig tillgång, oavsett om de själva använder eller kommer att använda den. Det utgör en särskild form av icke-användningsvärde (icke-marknadsvärde) och speglar att människors nytta inte bara härrör från direkt nytta eller nyttjande av tillgången utan också från själva vetskapen om att den finns.

Existensvärden skiljer sig från användningsvärden, såsom direkt nytta vid rekreation eller resursutvinning, samt indirekta nyttor som ekosystemtjänster. De uppstår när människor värderar att hotade arter, bevarandeområden eller kulturlandskap får fortsätta existera, även om de aldrig besöker platsen eller drar någon direkt nytta av den.

Mätning av existensvärden görs främst med icke-marknadsbaserade metoder, ofta inom kontingentvärdering (contingent valuation) eller genom valexperiment (choice experiments) där respondenter anger sin vilja att betala för bevarandet av tillgången. I viss mån används även avledda metoder, men existensvärden är ofta svåra att överföra mellan kontexter och kräver information och tydlighet i scenarios.

I policyarbete används existensvärden i kostnads-nyttovärderingar, naturkapitalredovisning och bevarandeprojekt för att väga bevarandebehov mot andra offentliga eller privata mål. Kritiska diskussioner rör hur värdena beräknas, risk för hypotetiska och protestbaserade bias, samt svårigheterna att särskilja existensvärden från andra icke-användningsvärden och överförbarheten av uppskattningar över olika sammanhang.