Efterdatainsamling

Efterdatainsamling är de aktiviteter som följer själva insamlingen av data i ett forskningsprojekt. Syftet är att säkerställa datakvalitet, reproducibilitet och överensstämmelse med etiska och juridiska krav samt att förbereda data för analys, arkivering och eventuell delning.

Vanliga moment inkluderar datarensning och validering av data, kodning av kvalitativ data, hantering av saknade värden, borttagning av dubbletter och transformering av data till en enhetlig struktur. Det kan också innebära sammanslagning av uppgifter från flera källor, standardisering av variabler och uppbyggnad av en tydlig metadata- och kodboksstruktur.

Dokumentation och styrning är centrala delar av efterdatainsamlingen. En datahanteringsplan, spårbarhet (provenance), versionshantering och riklig metadata bidrar till tydlighet och reproducibilitet i analyser och framtida användning av data.

Dataskydd och etik står högt på agendan under efterdatainsamling. Åtgärder för personuppgiftskydd såsom anonymisering eller pseudonymisering, hantering av samtycke, fastställda lagrings- och gallringsperioder samt säker lagring och strikta åtkomstkontroller är vanliga krav.

Arkivering och delning omfattar beslut om långsiktigt bevarande och tillgänglighet i forskningsrepositorier, inklusive licensiering och eventuella villkor för återanvändning av data.

Riktlinjer och roller kring efterdatainsamling inkluderar dataansvarig, dataförvaltare, forskningsledare och IT-personal. Regelverk som GDPR och etikprövning ligger ofta till grund för hur data hanteras efter insamlingen. Genom god efterdatainsamling ökar möjligheten till robusta analyser och respekt för deltagarnas integritet.