Dräneringsyta

Dräneringsyta är den markyta som bidrar med vatten till ett specifikt dräneringssystem, vanligtvis ett rördräneringsnät eller en öppen dagvattenkanal, och som därmed hör till det hydrauliska området som används för att transportera vatten bort från marken. Ytans omfattning bestäms av hur mark och grundvatten är kopplade till utloppet och av hur dräneringssystemet är utformat, inklusive dräneringsdjup, dräneringsrörens avstånd och ytans lutning.

Faktorer som påverkar dräneringsytans storlek är topografi, jordart och markens infiltrationsförmåga. Sluttningen avgör hur ytavrinningen samlas upp och leds mot utloppet, medan jordens permabilitet och mottaglighet för grundvatten påverkar hur långt vatten kan rinna innan det blir avgränsat av dräneringen. Spacing och djup på dräneringsledningar används ofta som praktiska kriterier för att bestämma dräneringsytans ungefärliga storlek; tätare dräneringar ger mindre yta per dräneringselement, medan glesare dräneringar kan bidra med större yta.

Användning och betydelse: Dräneringsytan används vid planering och dimensionering av dräneringssystem i jordbruket och i byggda miljöer. Den är central vid vattenbalansberäkningar, riskbedömningar för översvämningar och vid bedömning av grundvatten- och ytvattenflöden. I praktiken uppskattas dräneringsytan ofta med hjälp av topografiska kartor, markförhållanden och tekniska ritningar över dräneringsnätet. Det används även i modeller som beräknar avledning och flöden till utloppet.