Dosberäkningar

Dosberäkningar är processen att fastställa den mängd läkemedel eller strålning som ges till en patient för att uppnå önskad terapeutisk effekt samtidigt som risken för biverkningar minimeras. De används inom många medicinska områden, särskilt klinisk farmakologi, onkologi och strålterapi, och bygger på patientens egenskaper samt behandlingens mål.

Vid läkemedelsbehandling används ofta doser per kroppsvikt (mg/kg) eller per kroppsyta (mg/m2). Vid åldersrelaterade eller funktionella förändringar, som nedsatt njur- eller leverfunktion, görs justeringar. Kliniska beslut stöds ibland av farmakokinetiska modeller, terapeutiska fönster, dose-finding-studier och, i vissa fall, AUC-baserad dosering. I pediatrik används ofta särskilda doseringsscheman och nomogram.

I strålterapi beräknas doser i enheter av gray (Gy) och behandlingen delas vanligen upp i fraktioner. Totaldosen och fraktioneringsschemat anpassas till tumörens känslighet och till skydd av friska vävnader. Behandlingen planeras med datorbaserade system som beräknar dosfördelning inom målvolymen och runt kritiska organ (organ-at-risk).

Vanliga beräkningsmetoder inkluderar användning av kroppsyta eller vikt, kreatininnivåer för njurfunktion och ibland allometrisk scaling för mellan olika åldersgrupper och kroppsstorlekar. Doser dokumenteras och kontrolleras ofta med standardiserade tabeller eller algoritmer och granskas av vårdteamet.

Säkerhet och kvalitet är centrala i dosberäkningar. Fel som uppstår i dosering kan få allvarliga konsekvenser; därför används dubbelkontroller, farmaceutisk granskning, elektroniska beslutsstödsystem och kontinuerlig uppföljning av effekt och biverkningar.