Djurursprung

Djurursprung är en biologisk term som beskriver hur djurens liv uppstod och hur olika djurgrupper har utvecklats från gemensamma förfäder. Begreppet omfattar frågor om tidpunkter, mekanismer och händelser som ledde till flercelligt liv, vävnader, organ och olika kroppsplan. Forskningen kombinerar paleontologi, jämförande anatomi, embryologi och molekylär biologi.

Enligt nuvarande uppfattning uppstod de tidiga djuren ur enkla koloniella protistlika förfäder i linjen som inkluderar choanoflagellater, vilka anses vara närmaste enkla släktingar till djur. De första flercelliga djuren var sannolikt svampdjur (porifera) utan egentliga vävnader. Därefter uppstod nässeldjur (cnidaria) och så småningom bilaterala djur med tydlig kroppsmässig symmetri. Den stora diversifieringen och morfologiska experimenteringen skedde under kambriumexpansionen, omkring 541 miljoner år sedan, då många av dagens djurgrupper uppstod.

Fossila bevis från slutet av precambrium (Ediacarium) och tidiga kambrium, tillsammans med molekylära och jämförande utvecklingsstudier, har bidragit till förståelsen av djurursprungets komplexitet. Idag används begreppet inom evolutionär biologi, paleontologi och bioinformatik för att kartlägga relationer mellan djurgrupper och förstå hur utvecklingsprocesser har formats mångfalden. Detta är ett aktivt forskningsområde som fortlöpande uppdateras med nya fossilfynd och genomiska data.