Cylinderhållfasthet

Cylinderhållfasthet är ett mått på ett materials förmåga att motstå tryck när det provas i en cylindrisk provkropp. Det används ofta för byggmaterial som betong och keramik samt för vissa metall‑ och kompositmaterial. Hållfastheten rapporteras vanligtvis som ett tryckvärde, ofta i MPa, och speglar hur mycket last per area som materialet klarar innan det går sönder.

Provning och beräkning

Cylindriska provkroppar belastas axially i en tryckprovningsmaskin tills de brister. Den maximala applicerade belastningen F_max delas av provkroppens tvärsnittsarea A för att ge hållfasthetsvärdet f_c = F_max / A. Tvärsnittsarean är A = πr^2 där r är provets rad. För noggrannhet standardiseras ändförslutning och lastfördelning samt avstånd till stödytor, och provningen utförs vid angivna temperaturer och enligt relevanta standarder.

Standarder och provstorlekar

Inom betonbranschen används ofta cylinderprover i storlekar runt 150 mm i diameter och 300 mm i höjd, även om 100x200 mm‑prover också förekommer. För betong mäts hållfastheten vanligtvis efter kureringstider som 28 dagar, eftersom styrkan utvecklas över tid. Andra material kräver sina egna standardiserade provningsprocedurer och storlekar.

Tolkning och användning

Cylinderhållfasthet används som kvalitetsmått vid tillverkning och som ingångsvärde i dimensioneringsberäkningar för byggkonstruktioner. Resultatet påverkas av faktorer som blandningens sammansättning, fuktnivå, härdning, temperatur och provningsförhållanden. Genom jämförelser mot godkända krav och tidigare producerade prover kan man bedöma betongens eller materialets lämplighet för specifika användningar.