Civilförsvar

Civilförsvar är de samlade åtgärder som syftar till att skydda civilbefolkningen och samhällets kritiska funktioner vid hot som krig, allvarliga olyckor och extrema påfrestningar. Det innefattar planering, varning och information till allmänheten, skydd av människor och infrastruktur, evakuering och skyddsrum, medicinsk vård samt försörjning. Arbetet leds ofta i samarbete mellan stat, kommuner och privata aktörer och omfattar både förebyggande arbete och hanteringsförmåga vid händelser.

Historiskt utvecklades civilförsvaret i Sverige under 1900-talet, med fokus på luftskydd och mobilisering vid krig. Efter 1990-talet omvandlades den traditionella civila försvarsnoden till en bredare samhällsskydds- och beredskapsmodell. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades för att samordna nationell krisberedskap, stödja kommuner och näringslivet och utveckla riskbedömningar, informationsinsatser och utbildningar.

I dagens sammanhang står civilförsvaret närmare begreppet samhällsskydd och beredskap. Fokus ligger inte enbart på militära hot utan även på naturkatastrofer, översvämningar, skogsbränder, cyberrisker och andra allvarliga händelser. Verksamheten omfattar varningssystem, krisledningsförmåga, arbete med kritisk infrastruktur och samhällsresiliens, övningar och allmän information om hur allmänheten ska agera vid en kris.

Se även: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, civil beredskap, krisberedskap.