CAPteoreemi

CAP-teoreemi, eller CAP theorem, är en princip inom distribuerad databehandling som beskriver vilka garantier ett distribuerat datalager kan tillhandahålla. De tre egenskaperna som teoremet ofta räknar upp är Konsistens (C), Tillgänglighet (A) och Partitions­tolerans (P). Konsistens innebär att alla noder ser samma data vid samma tidpunkt. Tillgänglighet betyder att varje begäran får ett svar utan fel, även om svaret inte alltid innehåller den senaste uppdateringen. Partitions­tolerans innebär att systemet fortsätter att fungera trots nätverksdelningar som delar upp klustret i separata delar. Teoremet säger att ett distribuerat system inte samtidigt kan garantera alla tre egenskaperna i närvaro av en partition; när ett partition uppstår måste man välja mellan konsistens och tillgänglighet, medan partitions­toleransen är given.

Historiskt har CAP-teoremet föreslagits av Eric Brewer 2000 och formaliserats av Seth Gilbert och Nancy Lynch 2002. Teoremet används som en förenklad modell för att förstå de designbeslut som ligger till grund för moderna databaser och lagringssystem. Det är viktigt att notera att CAP utgår från särskilda felmodeller och inte beskriver latens eller genomströmning i normal drift utan partitioner.

Praktisk användning och kategorisering: System klassificeras ofta som AP (tillgänglighet och partitions­tolerans), CP (konsistens och partitions­tolerans) eller sällan CA (konsistens och tillgänglighet utan partitions­tolerans). I praktiken är partitioner vanliga i distribuerade miljöer, så CA är ovanligt. Många moderna system erbjuder konfigurerbara besträningarsnivåer där utvecklaren kan välja mellan stark eller eventual konsistens per operation. Exempel på AP-lager är sådana som prioriterar tillgänglighet, medan CP-lager prioriterar konsistens, ofta på bekostnad av viss tillgänglighet under partitioner. CAP används därför som en riktlinje snarare än en strikt regel, och den har coachat utvecklare att tänka i termer av trade-offs.

Beaktas även som grundläggande begränsning men förstås med senare arbeten som PACELC som lägger till latensdimensioner när ingen partition finns.