Byggnadsrättigheter

Byggnadsrättigheter är de rättigheter och skyldigheter som styr vad som får byggas och hur det får genomföras på en fastighet inom svensk plan- och bygglagstiftning. De omfattar vilka åtgärder som är tillåtna enligt detaljplan eller områdesbestämmelser, samt vilka krav som ställs i bygglov, byggnormer och andra bygg- och miljöregler.

Den juridiska ramen utgörs huvudsakligen av Plan- och bygglagen (PBL) samt byggnads- och byggnormer som utfärdas av Boverket. En detaljplan reglerar markanvändning, byggnadens placering, höjd, våningsantal och andra tekniska krav. Bygglov är ett formellt tillstånd som krävs för att uppföra nya byggnader eller väsentligt förändra befintliga, medan vissa åtgärder kan vara bygglovsbefriade men ändå följa tekniska regler. Byggnadsrättigheterna relaterar även till miljö-, anläggnings- och olycksfallsföreskrifter.

Rätten att bygga regleras också av fastighetens gränser och närliggande rättigheter, såsom tomtgränser, uppställning av byggnader närhet till grannar och eventuella servitut. Dessa rättigheter kan påverkas vid förändringar i plan eller vid överlåtelse av fastigheten.

Processen för att fastställa byggnadsrättigheterna inkluderar underlag i kommunens planarbete, ansökan om bygglov eller byggnadsåtgärder, eventuella överklaganden och olika kommunala beslut samt myndighetskontroller i byggskedet och efterbyggnadsarbete.

I praktiken utgör byggnadsrättigheter en kombination av vad som är tillåtet enligt plan och bygglagstiftningen, vilka krav som gäller i byggprocessen samt hur rättigheterna kan överföras eller påverkas av förändringar i planeringssystemet.