Blodförlusten

Blodförlusten är mängden blod som lämnar cirkulationssystemet. Den kan vara fysiologisk, som vid normal menstruation, eller patologisk, till exempel vid skador, kirurgiska ingrepp eller sjukdomar som orsakar blodutgjutelse. För att beskriva blodförlusten används ofta begrepp som akut versus kronisk, samt yttre (extern) och inre blodförlust. Akut blodförlust inträffar plötsligt och kräver snabb bedömning och behandling, medan kronisk blodförlust sker över längre tid och kan bidra till järnbristanemi.

Normal menstruationsblödning uppgår vanligtvis till cirka 30–80 ml per cykel. Vid ökad blödning, så kallad menorragi, kan volymen vara större och orsaka symtom som trötthet och yrsel. Blodförlust kan även förekomma vid nos-, mag-tarms-, eller postoperativ blödning, samt vid trauma eller blodkärlssjukdomar.

Bedömning av blodförlust inkluderar uppskattad blödning (EBL) under ett ingrepp eller över tid, samt kliniska tecken på hypovolemi såsom ökad puls, lågt blodtryck, förvirring eller kallsvettighet. Laboratorieprover kan visa låg blodstatus och järnbrist vid kronisk blodförlust.

Behandling fokuserar på att inneha kontroll över blödningen, stabilisera patienten och återställa vätska och blodvolym. Det kan innefatta kristalloida vätskor, blodprodukter och läkemedel som tranexamsyra, samt kirurgiska eller endovaskulära åtgärder vid behov. Förebyggande åtgärder innefattar riskbedömning och övervakning i samband med kirurgi eller graviditet. Se även menstruation, postpartumblödning och hemostas.