Bindning

Bindning är ett svenskt ord som beskriver tillståndet av att vara bunden eller kopplad till något. Användningen varierar mellan områden. Inom naturvetenskap används ordet ofta för att beteckna de krafter som håller atomer, molekyler eller molekylära enheter samman. Inom kemin talar man om kemiska bindningar. De viktigaste typerna är kovalenta bindningar, jonbindningar, metallbindningar och vätebindningar. Bindningars styrka och längd bestäms av bindningens energi och konfigurationen av atomerna. I biokemi och biologi uppstår ofta bindningar mellan proteiner och ligander eller mellan enzymer och substrat.

I fysik kan bindning beskriva hur sammanhållningen av ett system skapas, till exempel gravitationsbindning i stjärnhimlar eller kosmiska objekt, där bindningsenergin är den energi som krävs för att separera systemet i fria delar.

Inom lingvistik används termen bindning för relationen mellan ett element och dess antecedent, samt hur olika delar i en sats förbinds enligt bindningsteorin.

När det gäller rättsliga och affärsmässiga sammanhang används bindning för något som är rättsligt bindande, till exempel ett bindande avtal eller kontrakt, som etablerar skyldigheter som parterna måste följa.

I informations- och nätverksteknik kan bindning avse åtgärder där namn eller adresser kopplas till objekt eller tjänster, till exempel att binda en IP-adress till en port. Sammanfattningsvis är bindning en bred term som beskriver koppling, sammanhållning eller juridisk och funktionell förbindelse över olika discipliner.