Bikarbonats

Bikarbonater är salter eller lösliga föreningar som innehåller vätekarbonatjonen (HCO3−). Vanliga bikarbonater är natriumbikarbonat (NaHCO3), kaliumbikarbonat (KHCO3) och ammoniumbikarbonat (NH4HCO3). De bildas genom upptag av koldioxid i basiska lösningar eller som mellanprodukter i kolatsystemet och förekommer naturligt i vatten och bergarter.

Kemiskt fungerar bikarbonat som en viktig buffert genom jämvikten mellan koldioxid, kolsyra och karbonatjoner. I biologiska system är bikarbonat central för blodets buffertkapacitet och koldioxidtransport; koncentrationen av HCO3− regleras bland annat av njurarna och andningssystemet. I miljön utgör bikarbonat en stor del av det lösta oorganiska kolet i hav och sötvatten och påverkar alkalinitet och pH.

Bikarbonater har många praktiska tillämpningar. Natriumbikarbonat används som mjölsyrningsmedel i bakning, som antacida mot halsbränna, i rengöringsmedel och som brandsläckningsmedel för vissa brandtyper. Kaliumbikarbonat används bland annat inom jordbruk som svampbekämpningsmedel. Industriellt framställs natriumbikarbonat bland annat genom behandling av natriumkarbonat med koldioxid.

Även om många bikarbonater är relativt ofarliga kan stora doser ge elektrolytstörningar och alkalos. Produkterna bör förvaras torra och enligt tillverkarens anvisningar för att undvika koldioxidutveckling och nedbrytning.