Bibliotekkataloger

Bibliotekkataloger är databaser som beskriver ett bibliotekssamling och gör den sökbar för användare. De omfattar vanligtvis böcker, tidskrifter, avhandlingar och andra medier, inklusive digitala resurser. Varje rekord innehåller bibliografisk information samt uppgifter om hur resurserna kan hämtas, till exempel placering i biblioteket och antal exemplar.

Historiskt uppstod katalogerna som fysiska kortkataloger. Under 1900-talet utvecklades klassifikationssystem som Dewey Decimal och Library of Congress. Med datoriseringen blev katalogerna maskinläsbara i MARC-formatet, följt av UNIMARC och RDA. Idag erbjuder de flesta bibliotek online publika kataloger (OPAC) eller discovery-lager som gör sökningar över hela samlingen, ofta även över flera bibliotek genom fjärrlån.

Typer av kataloger inkluderar lokala kataloger för ett enskilt bibliotek, unionkataloger som täcker flera bibliotek, och nationella kataloger som LIBRIS i Sverige. LIBRIS gör det möjligt att söka över ett helt nationellt utbud, se lånstatus och beställa fjärrlån.

Katalogposter innehåller bibliografisk beskrivning, ämnesregistrering och uppgifter om språk, utgåva, format och volymnummer. De anger även exemplaris placering i bokhyllor eller i digitala samlingar. Metadata följer standarder som MARC21 eller UNIMARC och använder auktoritetsdata för personer, ämnen och publikationer.

Användning: sökningar görs oftast via titel, författare, ämne eller nyckelord, med avancerade sök- och filtreringsalternativ. Resultaten länkar till fulltext, samlingsdetaljer och lånstatus samt till fjärrlån om resursen inte finns lokalt.

Utvecklingen drivs av strävan efter bättre interoperabilitet och användarupplevelse. Nyskapingar som länkad data, BIBFRAME och FRBR-modeller används för att knyta bibliografiska poster till digitala resurser och auktoriteter, vilket underlättar sökbarhet och återanvändning av data över biblioteksvärlden.